Kanelbullen blev vanligt förekommande i Sverige under 50-talet, men den började tillverkas som vi känner den idag redan på 20-talet. Att den skapades just då är ingen tillfällighet. Tidigare, under första världskriget, hade ingredienserna till kanelbullar varit svåra att få tag i på grund av ransoneringen. Efter kriget blev råvaror som vetemjöl återigen mer lättillgängligt, och dagens kanelbulle föddes. Läs mer om bakverket på wikipedia.
Kanelbullen sägs också ha sitt ursprung i just Sverige, och har bland annat presenterats som en svensk specialitet under det européiska kulturella projektet Café Europa, som Österrike initierade under deras ordförandeskap i EU. Det gick bland annat ut på att varje land presenterade ett bakverk som har sitt ursprung i landet. Idag finns dock kanelbullen i flera länder, och har spridit sig ända till Nordamerika. I Norden, mer specifikt Danmark, har kanelbullen tidvis varit kontroversiell. Detta på grund av en av de viktigaste ingredienserna i kanelbullar: kanelen. Kanel innehåller ett ämne som heter kumarin, och som i stora mängder kan vara skadligt för levern. EU har därför infört gränsvärden på hur många gram kumarin ett bakverk får innehålla per kilo. I Sverige klassas kanelbullen som ett traditionellt bakverk, vilket innebär att halterna av kumarin får vara så höga som 50 milligram per kilo, vilket alltså inte ställer till några problem. I Danmark tillåts däremot bara 15 milligram per kilo, och när det danska livsmedelsverket kontrollerade flera bageriers kanelbullar visade de sig innehålla för höga halter. Läs mer på svd.se
År 1999 infördes Kanelbullens dag, den 4 oktober. Bakom dagen ligger Kaeth Gardestedt och Hembakningsrådet, som idag drivs av Dansukker men som historisk sett var en sammanslutning av jäst-, mjöl-, socker- och margarintillverkare, det vill säga branscher som gynnas av kanelbullebak. Man ville också uppmärksamma Sveriges bulltradition. När Kanelbullens dag instiftades var den 4 oktober också internationella barndagen, och just det datumet sägs ha valts av två anledningar: dels för att inte få konkurrens av andra ”matdagar”, och dels för att det var just internationella barndagen, och man ville att kanelbullens dag skulle vara ”en omtankens dag”. Läs mer om Kanelbullens dag på wikipedia.
Det senare syftet har tagits tillvara på av bland andra stiftelsen Expo och Röda korset, som år 2013 delade ut kanelbullar den 4 oktober för att uppmärksamma budskapet om omtanke och gemenskap, med speciellt fokus på flyktingar från krig och oroligheter. Läs mer om initiativet på svd.se
Kanelbullen är alltså mer än bara ett gott och traditionellt fikabröd, men det går bra att bara avnjuta den som det också.